Aaron Swartz riskerade bland annat 35 år i fängelse för brott mot CFAA. Varför gick man så hårt åt honom trots att den andra inblandade parten, i vad som borde vara en fråga för de som skrivit under kontraktet, inte ville åtala honom och hade kommit överens med honom? Det fanns uppenbara politiska motiv under ytan.
CFAA kriminaliserar att bryta mot olika mjukvarors användaravtal. De där som ingen läser (och tur är det; om alla facebookanvändare läst avtalet innan de gått med i Facebook hade vi förlorat otroligt många timmar av produktivitet).
Det här försätter samhället i ett slags undantagstillstånd där staten kan komma åt vem som helst när den vill. I förlängningen kan även de företag som allierar sig med staten göra det samma, genom att lämna uppgifter till åklagare, som sedan kan driva fallet åt dem.
Vilket osökt för mig in på Rightscorp. Rightscorp är ett företag som primärt bedriver verksamhet i USA, på uppdrag av upphovsrättsindustrin. Vad de gör är att crawla bittorrent efter IP-adresser som delar olika kulturella verk som deras uppdragsgivare har rättigheter till, för att sedan skicka ett utpressningsbrev till IP-adressens ISP och hoppas att den skickar vidare till berörd användare.
I brevet presenteras vilket upphovsrättsintrång som avses och två alternativ för användaren - att bestrida det hela i rätten (vilket beskrivs som dyrt och svårt) eller betala en summa för att slippa undan. I praktiken bedrivs alltså utpressning i underhållningsindustrins namn för att försöka tjäna pengar.
Det här är något som varnades för även i Sverige när IPRED infördes 2009, vilket tillåter upphovsrättsindustrin att agera privatpoliser, något som i andra länder med liknande implementering (mitt minne säger framför allt Danmark) ledde till hotbrev som liknade Rightscorps. Bristerna med detta förfarande är väl beskrivna.[2]
Problemet för Rightscorp är att de inte lyckas tjäna pengar. Företaget går med förlust år efter år (dock värt att notera att rättighetshavarna får ungefär hälften av företagets intäkter - en hel del pengar), vilket får en att fundera på varför de fortsätter expandera. Personligen ser jag Rightscorp som en nödvändig del i upphovsrättsindustrins taktik för kriget mot piratkopieringen - att etablera undantagstillstånd.[3]
Undantagstillståndets logik styr War on Piracy, War on Drugs, och War on Terror. "Det finns ingen krigsdeklaration, ingen tydlig fiende, slaget står överallt, alla måste delta..." och " förs för att föras och inte för att vinnas", som det står att läsa på Copyriot. [4]
Rightscorp (och egentligen hela upphovsrättsindustrins paradoxala förhållande gentemot piratkopieringen, där man tjänar pengar på att den finns och på att straffa den) representerar just det att kriget mot piratkopieringen förs för att föras, och inte för att vinnas.
Avslutar med att tipsa om en låt som handlar om detta förfarande från statens sida, som jag som av en händelse hade spelandes i öronen när jag såg Killswitch. (Bör jag dömas för medhälp till upphovsrättsintrång nu?) [5]
[1]
www.killswitchthefilm.com
[2]
http://klamberg.blogspot.se/2008/10/r-nedmonterad-polis-och-privat.html; https://falkvinge.net/2008/10/28/antipiratlagen-ipred1-rattssakerhet-utpressning
[3]
https://torrentfreak.com/rightscorp-hemorrhages-cash-profit-from-piracy-remains-elusive-150311
[4]
http://copyriot.blogspot.se/2004/04/war-on-drugs-war-on-terror-war-on.html
[5]
http://copyriot.se/2013/02/19/medhjalp-till-medhjalp-till-medhjalp-till-internet-blir-rattsobjekt-nar-piratpartiet-dras-till-domstol/; http://copyriot.se/2008/10/02/henrik-ponten-olagligt-att-lanka-till-the-pirate-bay/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar